Bo Hejlskov som har jobbat med hantering av problemskapande beteenden i många år föreläser om lågaffektivt bemötande som är en metod för hantering av problemskapande beteende på etisk grund. Metoderna tar utgångspunkt i hur vi förstår beteende, och vad det innebär för hur vi förhåller oss till personen med beteendet. Genom ett etiskt förhållningssätt kring autonomi och delaktighet får vi även en effektiv metod.

Bo Hejlskov fortsätter föreläsa om lågaffektivt bemötande som är en metod för hantering av problemskapande beteende på etisk grund. Metoderna tar utgångspunkt i hur vi förstår beteende, och vad det innebär för hur vi förhåller oss till personen med beteendet. Genom ett etiskt förhållningssätt kring autonomi och delaktighet får vi även en effektiv metod.

Everywhere we look, it seems like someone is claiming to have “the” answer and the “right” approach for AAC service provision. Every approach, however, has its strengths and weaknesses. This talk will focus on using a model of typical language development to objectively assess the strengths and weaknesses of each approach, which then allows us to fill in the gaps.

Formativ bedömning i gymnasiesärskolan med stöd av AKK är ett projekt som drivits med stöd från SPSM. Projektet syftade till att öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande oavsett utvecklingsnivå. Det centrala innehållet i ämnesområdesplanerna gjordes mer konkret med hjälp av bildstöd och filmade exempel. Pedagogerna arbetade sedan på ett strukturerat sätt för att eleverna skulle få ökad förståelse för sitt eget lärande. Projektets första del handlade om att förse eleverna med en digital anpassning där deras lärande dokumenterades i bild. En färgmarkering tydliggjorde målen och eleverna gjordes delaktiga i den formativa bedömningen på olika sätt. Vi kommer att visa det material som tagits fram i projektet och ge konkreta exempel på hur elever och pedagoger arbetat.

Presentationen kommer att handla om hur samspelspartnern kan göra för att underlätta kommunikation med hjälp av ögonstyrd dator. Aktivitet, responsiv kommunikationsstil, pekprat och utforskande är fyra viktiga strategier. Vi kommer också att visa ett informationsmaterial och färdigt programvaruinnehåll att ladda hem för personer som använder ögonstyrd dator. Helena Wandin är doktorand vid Uppsala universitet och logoped på Nationellt Center för Rett syndrom & närliggande diagnoser och Eva Holmqvist arbetar som specialistarbetsterapeut på Dart, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Att vara förälder till ett barn med flerfunktionsnedsättning innebär att vara expert på att kommunicera med just sitt barn. Med kunskap och stöd kan kommunikationen utvecklas ytterligare. Vid seminariet presenteras hur föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning har upplevt att delta i KomIgång, en föräldrakurs om kommunikation. Anna arbetar på Habiliteringen Frölunda, Västra Götalandsregionen samt är doktorand vid Göteborgs Universitet med fokus på barn med flerfunktionsnedsättning och deras föräldrar.

Det finns många hjälpmedel för kommunikation, men vi behöver lära oss hur de fungerar för att använda dem på bästa sätt i vardagen. Om vi har förståelse för den individuella lärandeprocessen kan vi lättare anpassa inlärningen och välja de strategier som passar bäst för att utveckla individens förståelse av hur deras nya verktyg och hjälpmedel kan användas.

Vi ger er konkreta tips och inbjuder till diskussion kring hur flerspråkiga barns tal- och språkutveckling kan stödjas med hjälp av AKK i en förskolegrupp. Vi presenterar en modell samt ett övningsmaterial som vi utvecklat med vår samarbetsförskola, som använder rikligt med AKK i sin vardag. Modellen baserar sig på AKK och möjliggör att även de barn med bristfälliga färdigheter i svenska eller språkliga svårigheter kan delta i förskolans gruppverksamhet. Vi berättar vilka AKK-metoder vår samarbetsförskola använt, hur de stöttat flerspråkiga barns tal- och språkutveckling och vilka metoder (bildkort, pekkartor och kommunikationspärmar) de upplevt fungerar i sin vardag.

I Skara kommun har all personal inom avdelningen för funktionshinder fått kunskaper om tecken som stöd i projektet Teckenkonsulter. På seminariet beskrivs projektet från start till nuläge, tillvägagångssätt för att lära ut tecken som stöd och vilka inlärningsstrategier som använts. Du får exempel på hur det ser ut när kommunikationen fungerar både från brukarens och personalens perspektiv. Teckenkonsulternas arbete har skapat stort engagemang i hela verksamheten och kommunikationen har säkerställts.

Hur kanTAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) ge möjligheter och göra skillnad för barn i förskola och skola? Vi berättar om ett treårigt projekt i Alingsås kommun, där målet är att öka kompetens och kunskap i TAKK hos pedagoger, för att varje barn/elev ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

I sin forskning undersöker Anna metoder att hitta barn med kommunikationssvårigheter vid 18 månaders ålder med målsättning att kunna ge tidigt stöd. Under seminariet presenterar Anna sin forskning om föräldrarnas upplevelse av gruppinsatsen AKKtiv KOMiTID, där tyngdpunkten ligger på partnerstrategier och AKK. Vad kan vi lära av dessa föräldrar när det gäller samtalspartners roll?

I samtal med andra människor kan vi visa vem vi är och samtalet är också en viktig arena för personcentrerad vård. Forskning har visat att vi kan lära oss att använda nya stödjande strategier när inlärda mönster inte fungerar i kommunikationen. Här tittar vi närmare på hur samtal kan underlättas för människor som lever med kommunikationssvårigheter efter stroke eller vid demenssjukdom.

Andreas berättar om sina erfarenheter av att använda AKK (bliss) för sin kommunikation. Han pratar också om betydelsen av ett gott bemötande från omgivningen och en vilja att aldrig ge upp. Föreläsningen sker i form av ett samtal mellan Andreas och rådgivare från SPSM.

När ett barn föds med stora kommunikationsutmaningar hamnar familjen i en omvälvande och ny livssituation. Ett tidigt stöd kring samspel och kommunikation – liksom ett helhetsperspektiv på barnet och familjen – är viktiga faktorer som kan bidra till att stimulera delaktighet och skapa ett gott liv för hela familjen. Både Anna och Lotta är föräldrar åt barn med flerfunktionsnedsättningar.

"Du får inte hälla ut alla pennorna på golvet!" eller "Jag ser att det blir svårt för dig nu, jag hjälper dig att hitta ett bättre sätt!" - Vad jag som samtalspartner kommunicerar och vilket synsätt jag antar kan bli avgörande för hur eleven klarar sig i skolmiljön. Hur kan vi tydliggöra skolmiljön så att varje elev känner sig delaktig - att skolan blir begriplig, meningsfull och hanterbar? Hur kan jag som pedagog aktivt arbeta med relationer och kommunikation i den sociala lärmiljön, för att möjliggöra framgång i det övriga lärandet i skolan? Under föreläsningen kommer du att få konkreta tips på hur du kan tillgänglighetsanpassa olika lärmiljöer med hjälp av bildstöd och olika kommunikationsstrategier. Ebba Almsenius arbetar på en kommunövergripande enhet i Härryda kommun, som har till uppdrag att stötta skolornas egna resurser genom utbildning och handledning. Ebba driver instagramkontot kommunikativ_tillgänglighet och aktuell som expert i UR´s TV-serie Superungar.

Vi träffas under lättsammare former och minglar och summerar dagen tillsammans. Vi kommer även att få ta del av några trevliga kulturinslag.

We all know that teaching others how to facilitate AAC use is essential – and we also all struggle with this. This talk will focus on translating the findings from our recent meta-analysis on AAC partner instruction to help clinicians make practical choices in clinical practice.

Föredraget tar avstamp i olika sätt att beskriva och förstå de relationer som elever med funktionsnedsättningar är involverade i institutionella miljöer som förskola och skola/fritidshem. Elevers relationer är av betydelse för hur de kan bli delaktiga och utöva inflytande över sitt eget lärande. Som utgångspunkt används två begrepp, vertikala och horisontella relationer.

Kompis-modellen bygger på evidens kring tidiga kommunikationsinsatser där samtalspartnerns roll är i fokus. Helena och Gunilla berättar om hur den använts och du får se videoexempel från förskola och särskola.

Samspel med andra är helt grundläggande för oss människor. Men vad gör vi när det inte fungerar och vi inte får kontakt? I arbetsmaterialet ingår filmen ”Ett gott samspel” och en samspelsguide. I guiden ställer du frågor till dig själv om dina samspelsstrategier. Hur kan vi använda samspelsguiden i det vardagliga arbetet? På seminariet arbetar vi med guiden och vi ger praktiska exempel från vår verksamhet.

Determining the most appropriate targets for a child who uses AAC can be challenging. This tutorial will focus on an evidence-based approach to dynamic assessment and will include a presentation of a structured dynamic assessment task as well as instructions adapting this task for various types of skills.

I Egypten göms ofta barn med funktionsnedsättning. Svenska alliansmissionen har i 25 år givit stöd till Fairhavens skola i Alexandria. De såg att AKK var en viktig bit som saknades. Under seminariet berättar Lena, Margareta och personal från Dart om projektet där kunskap nu sprids till föräldrar och personal i hela Alexandria. Logopeder och pedagoger från Fairhaven berättar om sina erfarenheter och visar film.

Intresset för sociala tjänstehundar har blivit allt större, vilket märks inte minst i media. Forskningsfältet människa-djurinteraktion är relativt nytt. Under presentationen berättar vi om den evidens som finns, framförallt för att använda hunden i skolan. Vi presenterar sedan vår egen studie där vi observerade och intervjuade lärare/hundförare och specialpedagoger i Västsverige – och om hur detta lett till nytt arbete på vår egen skola. Marie och Christina arbetar på det individuella programmet på gymnasiesärskolan.

Kom till detta seminarie och få information om TaSSeLs. TaSSeLs är ett taktilt signalsystem anpassat för barn, ungdomar och vuxna med flerfunktionsnedsättning. Metoden är utvecklad i England och består av tecken för vardagens rutiner och aktiviteter

När vår dotter Agnes föddes med en svår hjärnskada tvivlade jag på om hon överhuvud taget kunde kommunicera. Vid fem månaders ålder gav hon oss sitt första svarsleende och från den dagen har jag inte tvekat. Men hennes möjlighet att kommunicera är helt beroende av hur vi runt omkring samspelar med henne. Tack vare kloka specialpedagoger, logopeder, personliga assistenter och inte minst Agnes syskon har vi lärt oss att möta henne där hon är. Och när hon ler stannar tiden.

Anna Pella är journalist och författare och mamma till Agnes, 15 år, med flerfunktionsnedsättning, Anna har skrivit böckerna ”När du ler stannar tiden” (Libris 2017) och barnböckerna Operation slutstirrat (Libris 2018) och Operation rädda sommarlovet (Libris 2019).